Ingenting glöms och det finns ingenting som du kan göra åt det


Igår var dag två av ettornas inspark och vi vistades hela förmiddagen i ett gammalt vattentorn i Helsingborg som små barn och gjorde fångarna på fortet utmaningar och skrattade och stressade som små dagisbarn, både vi och ettorna. Jag gjorde tummen upp. 

Efter lunch bjöd våra klassföreståendare oss på en tur till Helsingör och Oscar skulle tvungen ut på däck på färjan och vi var mindre sugna på det men följde med endå. Solen sken för omställnings skull och allt kändes sådär bra och mysigt som skolstart inte brukar kännas och det var ju bara bra. 

Vi hamnade efter gruppen i underjordsgångarna och gick livrädda omkring i mörkret och kiknade av skratt så fort någon rörde sig i mörkret. Det var nästan becksvart och för ett ögonblick målade jag upp bilden av att pilarna ed mening pekade oss mot något läskigt skräckfilmsscenario, och inte alls ut ur slottet, sådär som man lätt gör när man är på mörka, fuktiga, gamla ställen som bara lyses upp av tända ljus. 
Vi avslutade med en promenad i Helsingör och regnrusket hade övergått helt till sensommarvärme så allt var otroligt varmt och obekvämt men mysigt och idylliskt och vackert som bara Helsingör är. 
 
 
 
Vardagligt | |
Upp